host=www.tidningenkomut.se

Komut-bloggen

Kom Ut läggs på is

Kom Ut tar efter nummer 2/2013 ett utgivningsuppehåll som varar resten av året. Om och på vilket sätt tidningen återuppstår efter det är ännu oklart. Anledningen till uppehållet är RFSL:s ...

Svar på Interfems öppna brev

Med anledning av händelser vid RFSL Stockholms årsmöte publicerade Kom Ut  ett öppet brev från Interfem, adresserat till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse.  Nedan publiceras ...

Öppet brev till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse

Med anledning av händelserna vid RFSL Stockholms årsmöte har vi skickat ett öppet brev adresserad till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse samt till RFSL:s tidning Kom Ut. Vi h ...

Gifta – men snart skilda åt

    ...

Sverige utvisar Karim till Uganda

vid ett återvändande". När Karim fick det andra avslaget ville han inte leva längre. Men vänner fick honom på andra tankar och han blev i stället inlagd på sjukhus, där läkaren konstatera ...
  • Toppmeny

    • Prenumerera
    • Kontakt
    • Om kom ut!
    • Taltidning
    • Blogg
    • Annons


  • Tidstypiska omstörtare

    2013 års queeraktivism har många förgreningar. Möt aktivister som brinner för sin sak.

    Enkät: Olle Eriksson

    Silva Eiseb, Stockholmsbaserad hbtq-aktivist.

    – Som aktivist har jag varit med och skapat utrymmen för dem som inte har kommit ut. I Namibia gjorde jag bland annat ett radioprogram där olika hbt-ämnen togs upp. Vi svarade på frågor och spred information. Det är väldigt viktigt att människor förstår att de inte är ensamma utan att det finns fler i samma situation med liknande erfarenheter. Att vi finns här och kämpar för förändring.

     

    Deidre Palacios, queer-aktivist.

    – Mina föräldrar flydde hit från Chile på 70-talet och under min uppväxt fick vi uppleva mycket rasism. För min egen del så var det mestadels i skolan där jag blev utskrattad för att jag hade en brytning, och fick höra att jag luktade konstigt och hade konstiga kläder. Redan där växte min vilja till förändring fram. I detta samhälle har vi tappat tron på att det är vi som avgör hur samhället ser ut, att det är vi som förändrar och att det är vi som möjliggör en förbättring. När personer hör av sig och tackar för ens engagemang värmer det i hjärtat. För mig är detta ett tecken på att de frågor som jag jobbar med är av stor vikt.

     

    Lukas Romson, jämlikhets-konsult och socialdemokratiskt aktiv.
    – De allra flesta segrar som vinns är resultatet av ett lagarbete. Men ska jag lyfta fram några frågor där jag är stolt över att har bidragit med mycket säger jag avskaffandet av tvångssteriliseringarna och diskrimineringsskyddet för alla transpersoner.

    – Avskaffandet av tvångssteriliseringarna både för att det är en så viktig policyfråga och för att kränkningarna skapat ett sådant lidande. Men också för att det tagit sådan tid och varit tungt att jobba med ända fram till 2012. Och diskrimineringsskyddet för att det lägger grunden för så många andra viktiga reformer, och för att det var där transfrågorna äntligen tog plats på allvar i rikspolitiken.

     

    Aino Gröndahl, jurist på RFSL i asylärenden och offentligt biträde åt hbtq-flyktingar.

    – Det viktigaste jag uppnått som aktivist är permanent uppehållstillstånd åt hbtq-flyktingar som fått avslag på sin asylansökan av svenska migrationsmyndigheter, trots att de flytt från länder där de riskerar avrättning, gripande, fängelsestraff och har utsatts för förföljelse från såväl statliga myndigheter som privatpersoner och sin egen familj.

    – Det mest spännande men framför allt skrämmande jag varit med om är pridefirandet i Riga i Lettland 2007, dit jag åkte som ännu relativt ung och naiv tillsammans med RFSL Ungdom och RFSL. En stor hatmanifestation ordnades med anledning av det lilla pridefirandet i en park, och såväl nazister som pensionärer och barnfamiljer skrek och kastade saker på oss från andra sidan kravallstaketet. Vi fick evakueras bort med bussar då kravallpoliserna inte kunde garantera vår säkerhet. Den händelsen fick mig att börja plugga till jurist och så småningom jobba med mänskliga rättigheter, asylrätt och hbtq-flyktingar.

     

    Cege Hedén, hivaktivist.

    – Förr gömde jag flyktingar vilket jag känner stolthet över. Under årens lopp hjälpte jag ett antal personer och flera av dem har fått stanna i Sverige. Det är det viktigaste jag har gjort under mitt politiska liv. Idag orkar jag tyvärr inte arbeta med det längre. Nu håller jag på och skriver en bok som handlar om hiv ur ett politiskt perspektiv. Jag hoppas därmed kunna få uppmärksamhet kring lagstiftningen och den utsatthet som vi hivpositiva har.

     

    Finn Hellman, ordförande i Sveriges Ledarhundsförare.

    – Genom aktivismen har jag fått en ökad förståelse för hur samhället fungerar. Det är en sak att läsa om skogsskövling, en helt annan att möta skogshuggarna när en kramar träd. Att höra om deras oro för arbetslöshet om träden inte får fällas, tydliggör hur allt hänger ihop. Jag vill att det ska bli så bra som möjligt för oss alla. Att inte försöka nå det målet, bara sitta med armarna i kors och inte påverka, är en tanke jag inte står ut med. Folk har kämpat i alla tider för ett rättvisare samhälle. Det har vi glädje av idag. Nu är det vår tur och skyldighet att ta vid.

    –Den mest spännande aktion jag har varit med om var när vi, en grupp funktionshinderaktivister, upprepade gånger stoppade t-banan för att den var otillgänglig. Vi utsåg en aktivist med grava talsvårigheter till poliskontakt. När polisen ville veta saker om aktionen, syfte, hur länge vi skulle blockera t-banan osv., tvingades de att kommunicera med honom. Det tog tid och var omständligt, men för oss var det viktigt att aktionen skedde på våra villkor. Maktförhållandet hade ändrats.

     

    Jazz Montaneu, dansare och aktivist i bland annat RFSL Ungdom.

    – Jag har valt att engagera mig politiskt eftersom jag vet att det är viktigt att vi är så många som möjligt som är med och driver hbt-frågorna, i mindre och större städer, nationellt som internationellt. Jag har sett hur viktigt det är att hbt-ungdomar har en gemenskap att vända sig till där det finns likasinnade och förebilder att möta. Den starkaste upplevelsen var när vi i RFSL Ungdoms projekt Crossing Borders gick tillsammans med unga hbt-aktivister från Uganda i »marching for those who can’t«-delen av Pridetåget och dessa uttryckte hur oerhört glada de var för att vara där och då med oss. Jag blev väldigt berörd av detta.

     

    Zafire Vrba, konstnärlig queeraktivist.

    – Jag är en del av en kollektiv aktivism och har inte uppnått någonting själv. Att vara i ett sammanhang som är åldersblandat, transinklusivt, feministiskt, antirasistiskt och nyktert är det mest spännande som finns.

     

     

     

    Ulrika Dahl, pennfäkterska, femme-inist, lärarinna.

    – För mig är aktivism sällan målstyrt i en sån konkret bemärkelse, mer en slags vardaglig motståndspraktik mot de ojämlikheter och förväntningar som råder. Att politisera en fråga och få igång samtal om den, som många av oss gör kring rasism just nu till exempel, är oerhört viktigt men svårt att omsätta i mätbara mål; det är ett kontinuerligt arbete att problematisera vithetshegemonier och formulera nya visioner, att avkolonisera oss, precis som arbetet med att problematisera heteronormativitet knappast upphör. Patriarkatet är inte ännu krossat, ej heller kapitalismen, heteronormativitieten lever och har hälsan och de ekonomiska ojämlikheterna ökar. Har vi uppnått något alls?

     

    Majsan Keller, pride-aktivist.

    – Jag engagerar mig politiskt för att påverka och göra sådant som inte fanns när jag själv var ung. Kan man göra något litet för att försöka göra det enklare för andra, ja då försöker jag på mitt sätt. Det kan handla om att arrangera Söderhamn Pride, en fest, regnbågsmässa eller att skriva en artikel. För mig är det en ära att bana vägen för att fler ska våga komma ut.

     

    Mac Velasquez, aktivist.

    – Jag är uppväxt med en mamma som engagerade sig politiskt från unga år, i ett hem där aktivister från olika ickevåldsgrupper samlades och hade möten, och det har såklart påverkat mitt val. Men förutom det så har faktumet att jag möter och ser olika förtryck som rasism, sexism, homofobi, transfobi och fettfobi, bara för att nämna några, dagligen skapat en akut känsla i mig av att behöva agera och engagera mig för att ändra samhället och världen.

    –Jag har varit med i och sett många viktiga och bra aktioner, till exempel den där då transaktivisten Warren Kunce klädde av sig naken i en protest mot tvångssterilisering av transpersoner förra året. Men jag tror det är lätt att glömma de små aktionerna och de revolutionära potentialen i de samtal och diskussioner vi för varje dag, och det är något jag skulle vilja lyfta fram.

     

    Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande, queeraktivist.

    – Jag har valt att engagera mig politiskt för att jag tycker det är viktigt att våga bryta mot mansnormerna. De är påtvingade och många män väljer inte utifrån vad de själva vill utan utifrån vad de tror att andra ska tycka. Det bästa jag uppnått är att så många av samerna uppskattat att jag kommit ut. Det har varit stor glädje bland många andra samer som inte tillhört hbtq-världen men som tycker att det är bra att dessa frågor kommer fram.

    Print Friendly

    Kommentera