En hälsning från transkampen i Turkiet
I Turkiet utförs en avsevärd del av diskriminering och trakasserier mot transpersoner av polis och åklagare. Ofta döms transpersoner till böter på grund av att de är eller antas vara sexarbetare. Till följd av detta har transpersoner, framförallt i Ankara, börjar organisera sig.
Själv jobbar jag på hbt-organisationen Kaos GL. År 2005 kom Buse Kilickaya och Selay Tunc in på vårt kontor för att be om råd. De hade stoppats av polisen och arresterats utan giltig anledning. Nu ville de anmäla polisen. Mitt förslag på agerande var att vi skulle organisera oss. Så startades föreningen Pembe Hayat (Pink Life). Poliserna anmäldes men anmälan togs inte på allvar utan avslogs. Istället blev Buse Kilickaya och Selay Tunc åtalade för att ha gjort motstånd.
Den 17 maj 2010Â blev Buse Kilickaya och Selay Tunc återigen stoppade av polisen, på väg hem från en demonstration. De tvingades kliva ur bilen utan någon förklaring. Mest för skojs skull verkade det som. Då de undrade vad som hände blev de misshandlade och sprejades med tårgas. Deras vänner som kom till stöd fick samma behandling.
En månad senare arresterades Buse Kilickaya tillsammans med två vänner. Vännerna friades under förutsättning att de inte skulle begå brott eller göra motstånd mot polisen igen inom en femårsperiod. Eftersom Buse Kilickaya överklagade sin dom är hennes juridiska kamp inte över än.
Det verkar som att det här utvecklas till en ny taktik från polisens sida. Ett kontrollsystem för att disciplinera transpersoner. Först trakasserier, arrestering och åtal. Sedan frigivning mot begränsning av demokratiska rättigheter. Ju mer transpersoner organiserar sig genom Pembe Hayat och framför klagomål mot polisen desto mer ökar hatet från polisen.
Det här är inget dåligt filmscenario, det är vår verklighet. Vi kommer att fortsätta vår kamp. För frihet och mänskliga rättigheter. Mot att transpersoner arresteras på grund av sin identitet. Att vara transperson får inte vara ett brott i sig.
Umut Güner
