Spermahojen
Bild Copenhagenize
Spermacykeln svischar fram på gatorna i Köpenhamn. En syn som hade varit omöjlig i Sverige.
Här är vi nämligen extremt noga med vem som sköter våra donerade könsceller. De enda kliniker som får hantera donerad sperma och ägg är universitetssjukhusen. Andra kliniker behöver ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsen, och det är hittills bara någon enstaka klinik som sökt och beviljats detta tillstånd.
Resultatet är långa köer i många landsting, både för kvinnopar och olikkönade par som behöver hjälp av donerad sperma eller ägg för att få barn. Eftersom bestämmelserna också gör det krångligt att flytta sperma mellan olika kliniker, så håller sig varje sjukhus med sina egna donatorer. Brist på ett sjukhus kan inte avhjälpas av överskott på ett annat, och biologiska halvsyskon hamnar i samma stad, istället för att spridas ut över landet. På andra håll i världen ser de annorlunda på detta. Både i Köpenhamn och Seattle finns nu spermacyklar som snabbt och miljövänligt fraktar nedfrusen sperma mellan olika kliniker.
Andra regler i Sverige:
- I vissa landsting betalar kvinnor olika mycket för fertilitetsbehandling beroende på om de lever med en man eller en kvinna.
- I vissa landsting får enbart den kvinna som födde barn nummer ett, möjlighet till syskonbehandling, även om den är egenfinansierad.
- Att använda både donerad sperma och ägg, så kallad embryodonation, är inte tillåtet. Det innebär att kvinnor som saknar möjlighet att bli gravid med egna ägg, inte får hjälp om de lever med en kvinna. Om de lever med en man går det däremot bra.
UPPDATERING:
Stockholms Läns Landsting har just (december 2011) beslutat att häva regeln om att enbart låta en av kvinnorna bära barn.
