Kom ut!

Pedro/Melanie bor hemma hos sin mamma Maribella Vicente Lopez , och tänker fortsätta med det. – Jag vill inte lämna henne, säger hon bestämt.

Text Erika Oldberg

Bild Åsa Wallin 

Hönorna springer snabbt undan när pickuperna kör fram till festentrén vid ängen i byn Santa Maria Xadani i Juchitán, södra Mexiko. Kvinnorna är uppklädda i traktens traditionella blombroderade kjolar som svajar när de går.

I byn har de gått man ur huse till festen och i vimlet rör sig även många muxes. Flera för kvällen uppklädda i kortkort, paljetter och stilettklackar på den leriga gräsmattan. Ovanför entrén hänger en regnbågsflagga. Festens tema är kampen mot aids och mot fördomar gentemot hbtq-personer. För även om muxes är en integrerad del av samhället i Juchitán finns det mycket arbete kvar. I Mexiko är hatbrott och mord på hbtq-personer utbrett, och hbtq-personer kan bli mördade på grund av sin könsidentitet eller sexuella läggning.

Huvudattraktionen på byfesten är skönhetsdrottningen, muxen Pedro Jimenez Vicente, som ska krönas och uppträda med sina dansare.

– Vi har samlats här i dag för att hylla den sexuella mångfald som är en del av och berikar vårt samhälle. Lesbiska, muxes, barn och gamla – alla är lika mycket värda, säger värdinnan Capitana Ale från scenen.

Pedro är muxe – kroppsligen en man men lever med kvinnligt kodade attribut. Som många andra muxes attraheras han av heterosexuella män. Muxes beskriver sig själva som det tredje könet, bortom manligt och kvinnligt. Medicinska korrigeringsåtgärder är ovanliga. Vissa går alltid i kvinnokläder, andra bara till fest och några inte alls. Många tar ett kvinnonamn.

I södra Mexiko lever muxes öppet och integrerat i samhället – sedan årsskiftet arbetar en muxe för första gången i kommunen med hiv– och aidsfrågor.

Pedro var barn när han upptäckte sin läggning. Hans mamma Marbella Vicente Lopez berättar hur han hängde henne i kjolen och satte rosor i vällingflaskan. Att sonen avviker från Mexikos djupt rotade machonorm är inget hon verkar särskilt besvärad av. I stället har hon fullt upp med att se till att festdeltagarna får mat. Med hes röst dirigerar hon ständigt ut nya fat med krabba och mango. Och öl, öl, öl.

– Pedro? Vad ska jag göra, Gud skickade honom sådan här till mig och vem är jag att vilja ändra det? säger hon och slår ut med armarna.

Oscar Cazorla är muxe. Här poserar han under porträttet av sina föräldrar. Oscar är känd för att han 1982 drog igång den första stora öppna festen för muxes. – Innan dess kunde vi inte ha öppna fester för polisen kom och gjorde razzior. Våra fester blev mycket populära, hela familjer deltog och vi blev omtyckta i stan, säger han.

En förklaring till att muxes är väl sedda i Juchitán, till skillnad från i övriga Mexiko, är att de ofta bor kvar hemma med sina föräldrar, eftersom de inte gifter sig. De blir då en välkommen hjälp och arbetskraft för föräldrarna. Många muxes arbetar som sömmerskor med att sy och brodera traktens traditionella klänningar och tyger. De är ofta med och arrangerar fester och får på så sätt nyckelroller i Juchitáns sociala liv.

– Du måste raka dig upp till röven, ropar stylisten Joaquín till en av dansarna och svär samtidigt över hettan och den trasiga fläkten.

Han är frisör och stylist och ska göra Pedro till skönhetsdrottningen Melanie. Efter några timmars arbete med skumgummi i höfterna, toapapper till bröst, smink och håruppsättning säger Pedro att hon känner sig förvandlad, kvinnlig och vacker. En timme senare gör Melanie entré på scenen till tonerna av We are the world. Det blir kröning, tal och dans.

I Felina Santiago Valdiviesos skönhetssalong i Juchitán är en del av lokalen avdelad till kontor. Härifrån sköter hon sitt uppdrag för kommunen. Sedan årsskiftet är hon muxes representant i kommunen med bland annat prevention och upplysning om hiv och aids på agendan. Felina är mycket stolt över att arbeta i kommunen, för själv har hon varit engagerad länge. 1985 när de första hiv-fallen kom började hon jobba med den då nystartade organisationen Las intrépidas contra el Sida, där hon nu är ordförande.

– Då i början sa man att sjukdomen var som mest utbredd bland muxes, därför började vi arbeta med att stoppa spridningen och berätta hur man skyddar sig.

Hur utbrett viruset är i gruppen är svårt att veta då officiella uppgifter om hur många muxes som finns i regionen saknas. Men Felina har sett flera vänner dö i aids. Och även om muxes generellt har gott anseende i Juchitán så finns diskriminering även här, arbetet mot fördomar och hivöverföring behövs.

– För zapotekerna är vi inte konstiga, men övre samhällsklasser kan vara mer fördomsfulla. För dem är det en skam att få ett barn som är muxe, säger Felina.

När hon i tioårsåldern förstod att hon var muxe, var det förvirrande, men sedan bestämde hon sig för att inte dölja eller skämmas över vem hon var.

– Om du inte slåss för dina rättigheter så kommer de att tänka att du är en fläck och de vill utrota dig. Men här i Juchitán är vi stolta över att vara muxes.

Valentin Vasquez Morgan har vetat om att han är muxe sedan han var liten. Pappan har haft svårt att acceptera det, och varit både våldsam och arg. Men när Valentin för några år sedan var skönhetsdrottning på en av de stora festerna för muxes i staden så var pappan där – mycket stolt över Valentin. – Det var en väldigt, väldigt viktig stund för mig, säger Valentin.

Legenden om muxes

När Gud i tidernas begynnelse skulle så människofrön över Mexiko skickade han ut Sankt Vicente, regionens skyddshelgon, med frösäckarna. Men vid Juchitán snubblade helgonet och tappade ut fröna ur en tredje säck han hade under armen. Det var säcken med muxesfrön. Därför finns det, enligt legenden, så många muxes i just Juchitán.

Pedro väntar otåligt på en taxi som ska komma med en extra leverans tunnstrumpbyxor som behövs inför omvandlingen till skönhetsdrottning.

Ordet muxe är zapotek, ursprungsbefolkningens språk, och sägs härröra från spanskans mujer – kvinna.

Vissa muxes kallar sig »hon«, andra »han«. Andra växlar mellan pronomen beroende på situation och saker som klädsel. Någon motsvarighet till »hen« används inte. I texten följer Kom Ut-personernas egna val av pronomen och därför kan de variera även om samma person.