När rätt blir fel
Migrationsverket i teorin och praktiken. Klicka på bilden!
Handläggarna följer inte Migrationsverkets egna riktlinjer för hur hbt-flyktingars asylskäl ska bedömas. Istället för rättssäkerhet möts flyktingar av raljerande utlåtanden.
Text Anna Dahlqvist och Ida Måwe
Bild Bitte Andersson
De senaste åren har Migrationsverket kommit med två rättsliga ställningstaganden som gäller hbt-flyktingar. Tanken är att de ska vara bindande för personalen. Men så fungerar det inte. Kom Ut:s granskning visar att handläggarna går emot de egna riktlinjerna.
Första ställningstagandet kom 2009 och handlar om situationer där hbt-personer kommer ut sent i asylprocessen. Det slår fast att tidpunkten inte ska påverka Migrationsverkets bedömning.
Ändå har det fortsatt att ha betydelse. I ett fall från 2010 fick en irakisk man avslag på sin asylansökan på grund av den sena informationen om hans sexuella läggning. I motiveringen står att ”… det är märkligt i sammanhanget att du efter att ha vistats i Sverige i cirka nio månader plötsligt inser, efter att avslag meddelats från Migrationsverket, att människor i Sverige kan leva öppet med sin sexuella läggning.” Lite längre fram konstaterar Migrationsverket att det inte är sannolikt att mannen är homosexuell.
I januari i år presenterade Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik ett nytt rättsligt ställningstagande. Den här gången gällde det rätten att leva öppet i sitt hemland. Där står att verket inte ska ställa krav på att den asylsökande ska leva ”diskret” i sitt hemland. Det är ett förtydligande av vad som redan står i Migrationsverkets interna handbok för personalen.
Ändå är mer eller mindre uttalade krav på att sexualiteten ska döljas ett återkommande problem för de asylsökande. Ett exempel är Diana, som kommer från ett land i Östafrika. När hennes förhållande blev känt misshandlades hennes flickvän. Grannarna kastade sten och hotade dem till livet. Flickvännen flydde landet men Diana flyttade till ett hotell. Hon försökte ändra sitt utseende och smög till jobbet tidiga morgnar. Efter en dryg månads tid av hemlighållande och skräck flydde hon till Sverige. I hennes fall ifrågasätter Migrationsverket att hon kunde stanna kvar i landet i en månad trots att hennes lesbiska förhållande blev känt. Migrationsverket tar den tid hon stannade som ett bevis för att hon inte riskerar så mycket om hon återvänder.
Enligt Dan Eliasson, chef för Migrationsverket, utgår handläggarna alltid från den sökandes egen berättelse.
– Alla rättsliga ställningstaganden är bindande instruktioner för våra medarbetare. Handläggarna ska följa ett rättsligt ställningstagande och gör det i regel. Men man måste komma ihåg att alla ärenden vi prövar är unika. Det går inte att skriva ett ställningstagande som täcker in alla situationer.
Dan Eliasson framhåller att Migrationsverket internt försöker följa upp rättsliga ställningstaganden för att se om det finns ytterligare behov av stöd och information. Migrationsminister Tobias Billström (M) tycker att arbetet på Migrationsverket ändå går i rätt riktning.
Men vad betyder rättsliga ställningstaganden om man inte följer dem?
– Om ställningstagandena inte följs så är det en utbildningsfråga, därför har regeringen valt att strama upp och förbättra den delen.
FOTNOT: Artikelns Diana heter egentligen något annat.
FAKTA: Migrationsverket
Migrationsverket är en statlig myndighet som prövar asylansökningar från personer som söker skydd från krig och förföljelse. De utfärdar även visum till människor som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök samt beviljar svenskt medborgarskap.
Den som får avslag på sin ansökan kan överklaga till någon av de tre Migrationsdomstolarna i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Högsta instans är Migrationsöverdomstolen i Stockholm.
