host=www.tidningenkomut.se

Komut-bloggen

Kom Ut läggs på is

Kom Ut tar efter nummer 2/2013 ett utgivningsuppehåll som varar resten av året. Om och på vilket sätt tidningen återuppstår efter det är ännu oklart. Anledningen till uppehållet är RFSL:s ...

Svar på Interfems öppna brev

Med anledning av händelser vid RFSL Stockholms årsmöte publicerade Kom Ut  ett öppet brev från Interfem, adresserat till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse.  Nedan publiceras ...

Öppet brev till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse

Med anledning av händelserna vid RFSL Stockholms årsmöte har vi skickat ett öppet brev adresserad till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse samt till RFSL:s tidning Kom Ut. Vi h ...

Gifta – men snart skilda åt

    ...

Sverige utvisar Karim till Uganda

vid ett återvändande". När Karim fick det andra avslaget ville han inte leva längre. Men vänner fick honom på andra tankar och han blev i stället inlagd på sjukhus, där läkaren konstatera ...
  • Toppmeny

    • Prenumerera
    • Kontakt
    • Om kom ut!
    • Taltidning
    • Blogg
    • Annons


  • Det stora lotteriet

    SAIMA: ”I Pakistan är jag en känd dragqueen. Jag uppträdde tre gånger i veckan och hade många fans”.  Läs Saimas historia här.

     

    Sveriges förmåga att ge skydd till förföljda hbt-personer är starkt begränsad. Migrationsverket saknar kunskap att bedöma flyktingskäl och experter ifrågasätter rättssäkerheten. Möt Jimmy, Marlen och Saima som alla väntar på besked om de får stanna eller tvingas återvända till hot och förföljelse.

    Text: Anna Dahlqvist & Ida Måwe
    Bild: Jimmy Eriksson

    – Rättssäkerheten för hbt-flyktingar kan liknas vid ett lotteri. Avslagen från både Migrationsverket och migrationsdomstolarna visar prov på inskränkthet och okunnighet, säger Stig-Åke Petersson.

    Sedan 1970-talet har han arbetat frivilligt för RFSL med hbt-personer som flytt till Sverige. På den tiden var det homosexuella män från Spanien och Grekland som kom hit. Idag är många hbt-flyktingar män från Mellanöstern och de senaste åren har kvinnor från afrikanska länder varit en stadigt växande grupp. Anna Lindblad är jurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och har drivit flera fall med hbt-flyktingar de senaste åren. Hon uttrycker sig mer försiktigt än Stig-Åke Petersson men det råder ingen tvekan om att även hon ser brister i rättssäkerheten för hbt-personer.

    – Många av dem som vi tycker har fått felaktiga beslut är just hbt-personer. Ibland får man en känsla av att Migrationsverket betraktar sexualitet som en privatsak. Tankesättet har inte hunnit ikapp lagen, resonerar hon.

    Det är en lång eftersläpning. Före 1997 gavs uppehållstillstånd för hbt-personer på humanitära grunder. Men för fjorton år sedan ändrades utlänningslagen och förföljelse på grund av sexuell läggning blev ett asylskäl i Sverige. 2006 blev det en del av flyktingdefinitionen. Det förs inte någon statistik över ansökningar om uppehållstillstånd utifrån sexuell läggning men Stig-Åke Peterson får kännedom om ungefär 50 till 60 fall varje år. Enligt honom är det mycket få som får stanna och de senaste åren har det blivit svårare.

    - Flyktingstatusen ger ett starkt skydd. Det är inte lagen som är problemet, utan tillämpningen, säger han. Iran är ett av de exempel som Stig-Åke Peterson lyfter fram. Migrationsverket har i avslag skrivit att de iranska beviskraven för homosexuella handlingar är såpass stränga att risken att dömas är mycket liten.

    - Det krävs fyra vittnen, ett erkännande som upprepas fyra gånger och sedan ska domaren döma utifrån sitt sunda förnuft – men vi vet att det förekommer tortyr i Iran och domarna hämtas inte sällan från det konservativa prästerskapet, säger Stig-Åke Peterson. Juristen Anna Lindblad konstaterar att Migrationsverkets personal ofta har en alltför ytlig kunskap om situationen för hbt-personer i olika länder. Pakistanska Saima/Muhammad Yaqoobs fall, som Anna Lindblad arbetar med, är ett exempel.

    - Jag begärde att domstolen skulle återförvisa ärendet till Migrationsverket för att det var för dåligt utrett. De höll med om det. Det var uppenbart att handläggaren inte hade någon kunskap om livet som transperson i Pakistan. Han hade aldrig hört talas om begreppet ”hijras” och det räcker med att googla på det ordet för att få en massa information. Hon är också kritisk till Migrationsverkets alltför försiktiga intervjuer med hbt-personer. Det finns en rädsla för att ställa personliga frågor, menar hon, en rädsla som kan vara förödande. – Man måste lära sig att utreda även det som uppfattas som personligt. Det kan vara svårt att ställa ingående frågor om sexualitet men det måste göras i de här fallen.

    MARLENE, Kirgizistan: ”Om jag åker tillbaka är jag säker på att jag hamnar i fängelse.” Läs Marlenes historia här.

    Alexandra Segenstedt, som är jurist på Röda Korset, konstaterar att svensk flyktingpolitik kan beskrivas som generös ur ett jämförande internationellt perspektiv men det betyder inte att det inte finns brister i de bedömningar som görs:

    -   Det kan handla om just genusrelaterad förföljelse där vi till exempel har sett att man felaktigt hänvisar till att den asylsökande kan få skydd av myndigheter i hemlandet, säger hon. Att det finns brister i Migrationsverkets hantering av hbt-fall är ingen hemlighet. 2009 och 2010 genomförde Migrationsverket projektet Beyond Borders med syfte att förbättra personalens hbt-kompetens. Våren 2010 kom två rapporter som Migrationsverket beställt från externa konsulter inom ramen för Beyond Borders.

    Kritiken mot Migrationsverket är skarp. Dan Eliasson är chef för Migrationsverket. Hans beskrivning av Migrationsverkets förmåga att hantera hbt-fall ser i korthet ut så här: Rapporterna från 2010 visade på kunskapsluckor och det är bekymmersamt men i grund och botten är systemet rättssäkert. Och med Beyond Borders är Migrationsverket på väg att bli, eller kanske redan är, den myndighet med bäst hbt-kompetens i Sverige. Dan Eliasson berättar att fler utbildningsinsatser inom hbt-området planeras. När Beyond Borders avslutades 2010 hade cirka 600 av de drygt 3000 personer som arbetar på Migrationsverket gått en hbt-utbildning, som var frivillig. Av asylprövningens personal var det ungefär en fjärdedel som tog chansen.

    - Alla kan inte vara experter på allt. Därför tvingar vi inte personalen att vara med på alla kurser. Men ledningen har deltagit, säger Dan Eliasson. Utbildningarna fortgår, men enligt uppgift blir de regelmässigt inställda på grund av för få anmälningar. Carlos Dìaz är en av dem från RFSL som utbildar Migrationsverkets personal:

    - När jag inleder en utbildning, får gruppen berätta om sina förväntningar på dagen. De flesta har själva valt att gå utbildningen, de tycker att frågor om kön och sexualitet är både intressanta och angelägna för deras yrke. Det får mig indirekt att tänka på alla andra som aldrig har anmält sig.

    En sak som kritiserades i Beyond Borders-rapporterna var det underlag som används för att bedöma hbt-personers asylskäl. Information om situationen i olika länder finns samlad i en databas. I rapporten beskrivs den utifrån ett hbt-perspektiv som ”oklar”, och får kritik för att den bygger på ”ett fåtal icke balanserade och ofta ouppdaterade källor.”

    - Landinformationen är inte en bibel, inget facit. Det är den enskilda berättelsen som står i centrum. Handläggarna ska bedöma om historien är trovärdig, säger Dan Eliasson. Kärnan i ett beviljande kan något förenklat beskrivas så här: en trovärdig berättelse som visar att den asylsökande hyser en välgrundad fruktan för förföljelse.

    - Bedömningen ska vara framåtsyftande. Vi ska värdera sannolikheten för att en person kommer att utsättas för förföljelse om hon eller han återvänder. En lättare misshandel ger till exempel inte självklart rätt till skydd säger Dan Eliasson. Men det måste vara svårt att bedöma trovärdigheten och hur välgrundad fruktan är utan kunskap om situationen i landet.

    Både Stig-Åke Petersson och Anna Lindblad gav exempel på det avgörande i just en djupare kännedom om läget i olika länder. Fallet med etiopiska Silvia väcker ytterligare tvivel kring landkunskap. Hon hade blivit utsatt för hot och trakasserier av privatpersoner under en längre tid innan hon flydde till Sverige. I Etiopien straffas homosexualitet med upp till 15 års fängelse. Ändå anser Migrationsverket att hon, eftersom hon hittills inte haft problem med myndigheterna i landet, bör söka skydd där – hos en myndighet som alltså står för en kriminalisering av hennes sexualitet. Silvia har idag blivit avvisad i alla instanser, inklusive Migrationsöverdomstolen.

    Vi har gott om exempel att diskutera men Migrationsverkets chef kommenterar inte enskilda fall. Generellt säger han – redan efter en minuts intervju – att det inte finns några problem med rättssäkerheten för hbt-flyktingar. Han tar upp att Migrationsverkets beslut sällan ändras i nästa instans, migrationsdomstolen. Samtidigt kritiserar han migrationsdomstolarna och säger att de brister i hbt-kompetens. Utifrån den kritiken är det faktum att migrationsdomstolarna oftast går på Migrationsverkets linje uppenbarligen  ingen garanti för rättssäkerheten när det gäller hbt-personer.

    JIMMY, Uganda: ”Jag outades i media”. Läs Jimmys historia här.

    Migrationsdomstolarna sorterar under Förvaltningsrätten. Dit kan den som fått avslag vända sig för att överklaga Migrationsverkets beslut. Peter Enander är chefsrådman på Förvaltningsrättens migrationsenhet i Stockholm. Han svarar på Eliassons kritik:

    - Vi utbildar regelbundet vår personal inom olika områden. Senast i höstas gick några personer Röda korsets kurs om genus och asylrätt. Han konstaterar att domarna är generalister, som dömer i många olika sorters mål. Men verkar inte särskilt oroad över att det skulle råda en kompetensbrist inom hbt-området som påverkar rättssäkerheten i besluten.

    - Tanken är att vi ska kunna rätta till bristerna i Migrationsverkets bedömningar. Däremot inte sagt att domstolen lyckas till hundra procent, men vi gör ett ärligt försök, säger Peter Enander. Vi går ett steg till och söker det politiska ansvaret. På Rosenbad tar den moderata migrationsministern Tobias Billström emot. Han beskriver rättssäkerheten för hbt-flyktingar som ”ganska hög” men säger att han inte är nöjd med sakernas tillstånd idag.

    - Det finns ingenting som inte kan bli bättre. Hade jag tyckt det hade jag inte gett Migrationsverket i uppgift att förbättra sig på detta område. I varje regleringsbrev till verket har jag gett dem i uppgift att utbilda personalen i hbt-frågor. På frågan om Dan Eliassons kritik mot migrationsdomstolarnas kompetens bollar Billström tillbaka ansvaret till Migrationsverket.

    - Jag kan ha förståelse för Dan Eliassons synpunkter, men jag tror ändå att den bästa medicinen är att försöka se till att så mycket som möjligt kommer fram redan i första stadiet. Har inte hbt-flyktingen fått hjälp att berätta där, så kommer uppgifterna att viktas lättare och lättare. Och då får vi ingen förändring. Migrationsministern vill själv helst prata om hur mycket regeringen satsat på hbt-frågorna – inte minst när det gäller flyktingfrågan. Som öppet bisexuell har han deltagit i riksdagens hbt-nätverk.  Han konstaterar att det är kunskapsunderskottet inom svensk offentlig förvaltning som är roten till att hbt-personer blir felaktigt behandlade. På asylområdet är det inte lagstiftningen som är problemet, utan beteendet och kompetensen hos ansvariga myndigheter. Han tycker att Migrationsverket arbetar i rätt riktning.

    - Beyond Borders genererade två externa konsultrapporter, vilket faktiskt är ganska ovanligt inom svensk statsförvaltning. Men det är inte förrän jag sett nästa återrapport, som täcker åren 2006-2010, som jag är beredd att dra några slutsatser om hur vi går vidare, säger Tobias Billström. Juristen Anna Lindblad är positiv till utbildningsinsatserna men har ännu så länge inte märkt av någon förändring.

    - För tio år sedan satsade man på att utveckla kompetensen kring barn, sedan var det kvinnor och på båda de områdena har det blivit bättre. Nu sker förhoppningsvis detsamma för hbt-personer. Det finns definitivt mycket att bli bättre på.

    Fotnot: Silvia heter egentligen något annat.

    Print Friendly

    Kommentera