host=www.tidningenkomut.se

Komut-bloggen

Kom Ut läggs på is

Kom Ut tar efter nummer 2/2013 ett utgivningsuppehåll som varar resten av året. Om och på vilket sätt tidningen återuppstår efter det är ännu oklart. Anledningen till uppehållet är RFSL:s ...

Svar på Interfems öppna brev

Med anledning av händelser vid RFSL Stockholms årsmöte publicerade Kom Ut  ett öppet brev från Interfem, adresserat till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse.  Nedan publiceras ...

Öppet brev till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse

Med anledning av händelserna vid RFSL Stockholms årsmöte har vi skickat ett öppet brev adresserad till RFSL Stockholms styrelse och RFSL:s förbundsstyrelse samt till RFSL:s tidning Kom Ut. Vi h ...

Gifta – men snart skilda åt

    ...

Sverige utvisar Karim till Uganda

vid ett återvändande". När Karim fick det andra avslaget ville han inte leva längre. Men vänner fick honom på andra tankar och han blev i stället inlagd på sjukhus, där läkaren konstatera ...
  • Toppmeny

    • Prenumerera
    • Kontakt
    • Om kom ut!
    • Taltidning
    • Blogg
    • Annons


  • Det nya millenniets litteraturboom

    Gaylitteraturen måste alltid och per automatik på ena eller andra sättet förhålla sig till heteronormen, och blir därför i någon mening alltid subversiv. Så låt det bara flöda på i den svenska litteraturen av begär av alla de slag, skriver Hanna Nordenhök. Bild: Erik Lundback

    Litterära skildringar av icke-heterosexuella begär har de senaste åren blivit fler. Vissa böcker har förändrat det svenskspråkiga litterära landskapet. Kom Ut spanar på den svenska, queera samtidslitteraturen.

    Text Hanna Nordenhök

    ”Man återvänder aldrig från natten. Man återvänder aldrig från händerna som öppnar. Jag är formad.” Så säger kvinnorösten som för ordet i fransk-algeriska Nina Bouraouis täta och febriga lilla roman Dockan Bella från 2004. Hon talar ur 1980-talets parisiska gayvärld där natten har förvandlats till romanens själva topografi, till dagens och normalitetens på en gång utsatta och skyddande skuggsida. Men bilden skulle lika gärna kunna gälla som beskrivning på den skönlitterära texten i sig. Eller, snarare, på den skönlitterära text som har kraften att bli visionär, verklighetsförändrande, att förskjuta vårt sätt att se.

    Hos Bouraoui är alla romangestalter gränsvarelser. Hennes pojkflickor, blandraser och bastarder lever på randen, inuti en obestämdhet, ambivalens, gränszon. Men deras tillvaro och identitet har en danande karaktär. Medan de duckar under samhällets instrumentella och djupt politiska sätt att kategorisera individer utifrån domesticerbara mönster, förvandlas deras existenser oupphörligt till revolter, motstrategier. De formas, formar, ja, tycks liksom stöpa sig själva och sina egna rasande öden. Och allt sker inuti begärens förrädiska disciplineringsfält. Det vill säga inuti språkets hjärta.

    Om jag ska tänka mig en normkritisk litteratur är det på detta vis den måste formuleras. Genom förmågan att skapa nya ordningar, i språket, verkligheten, existensen. På en gång föra krig mot formen och använda sig av den. Skriva denna balansakt i motståndets tecken: En samtidigt skapande och destruerande vägransfigur. En livsförvandling.

    Skildringar av icke-heterosexuella begär i den svenska litteraturen har de senaste åren blivit fler. Och några av dem är böcker som onekligen har förändrat det svenskspråkiga litterära landskapet. I poesin är Eva-Stina Byggmästar ett sådant exempel, Hanna Hallgren ett annat.

    I sin Kärlekstrilogi (2006-2010) skriver Byggmästar till exempel alltmer fram ett sapfiskt, postromantiskt diktrum som lånar drag av såväl hövisk poesi som traditionell naturlyrik. Diktens på en gång kvillrande, blomsaftigt lystna och ironiskt preciösa stil iscensätter ett kvinnligt längtansspel bräddfullt av agens, och bortom en heterosexuell begärsformation. Den både parasiterar på, och omstrukturerar, en patriarkal poesitradition.

    Hos Hallgren tar gestaltningen andra vägar. Hennes poetologiska diktboksmonster Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom är djupt förankrad i feministisk teori. Den arbetar på många sätt med att bryta ner föreställda språkliga motsatspar  han/hon, jag/du, etc. Men också med ett slags läsarternas politik; bland annat genom att undersöka gränserna mellan vetenskapens, poesin och litteraturkritikens språk. Genom detta komplexa och poetiskt dekonstruerande bygge drar lyriska bilder av stark åtrå mellan kvinnor – älskare eller döttrar och mödrar – fram.

    När det kommer till prosan är det naturligtvis svårt att överskatta betydelsen av en författare som Sara Stridsberg; man frestas att kalla henne Bouraouis svenska motsvarighet. Debuten Happy Sally (2004) och genombrottet Drömfakulteten (2006) skildrar båda kraftfulla, såriga öden där begäret mellan kvinnor gestaltas via en sammansatt och glödande samhällskritik. I sin senaste bok Darling River (2010) sysselsätter sig Stridsberg, genom vidarediktningen på Vladimir Nabokovs nymfettroman Lolita, med heterosexualiteten – som skada, samhälleligt sjukdomstillstånd. I likhet med Byggmästar spränger Stridsberg den normativa litterära formen (här den manliga, kanoniserade romankonsten) inifrån, genom att på en gång omkasta och reflektera den.

    Att den svenska prosan idag upplever en markant ökning i utgivningen av gaylitteratur, vittnar inte minst de senaste årens debutanter om. Eli Levén skriver i sin rosade debut om tonårspassion, androgynitet och kärleksmasochism i Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats (2010). Kristofer Folkhammar om parrelationens förvirrande spel i Isak & Billy (2010). Kristina Hultman gör upp med Stockholms flatvärld i Undersökningen eller When I woke up I felt so gay (2009). I en familj finns inga fiender (2009) av Viktoria Myrén vill författaren krossa kärnfamiljen genom att låta en mor lämna hus och hem för en annan kvinna. I Elise Karlssons Fly (2007) pågår ett lesbiskt kvadratdrama i hälsingländsk sommaridyll. Och i Andrés Stoopendaals Maskerad (2010) försöker den fjortonårige Maxence hitta ett livsrum åt sitt begär efter män samtidigt som han omges av homofoba normer för manlighet. Nästan samtidigt som Anna Lytsy (som visserligen debuterade redan 1997, men ändå förtjänar att ingå i uppräkningen) ger sig på den heteronormativa psykoanalysens hjärta och låter sin romanfigur komma ut på analyssoffan i Fru Freud och jag (2009).

    Men det är inte givet att en litteratur som skildrar icke-heterosexuella begär omedelbart måste bli revolutionär, omformande eller queer i sin konstnärliga vision. Det vill säga få våra invanda (och politiskt meningsbärande) sätt att språkligt producera verklighet att destabiliseras, glida. Å andra sidan kan förskjutningar av normer ske på så oändligt många sätt. Frågan om synliggörandets betydelse är inte ovidkommande. Så kan böcker som inte är lika språkligt komplexa ändå bli helt livsviktiga. Gaylitteraturen måste alltid och per automatik på ena eller andra sättet förhålla sig till heteronormen, och blir därför i någon mening alltid subversiv. Så låt det bara flöda på i den svenska litteraturen av begär av alla de slag, är min enkla mening.

    Hanna Nordenhök är författare och litteraturkritiker. Hon har gett ut två diktsamlingar och romandebuterar i mars 2011 med Promenaderna i Dalby Hage.

     

    LÄSTIPS!

    Ett axplock ur 00-talets svenska queerlitteratur:

    2000: I väntan på liv (Marika Kolterjahn)

    2001: Dit man längtar (Ylva Karlsson) En av oss (Eva Lejonsommar)

    2002: Bara sedan solen sjunkit (Johanna Sinisalo)

    2003: Smulklubbens skamlösa systrar (Mian Lodalen)

    2004: Du och jag Marie Curie (Annika Ruth Persson) Happy Sally (Sara Stridsberg) Alla vilda (Birgitta Stenberg)

    2005: Trekant (Mian Lodalen)

    2006: Jaktsäsong (Mats Strandberg)

    2007: Fly (Elise Karlsson) Ut ur skuggan (Jessica Kolterjahn) Vi skulle älska om vi bara kunde (Hanna Wallsten)

    2008: Lonely Planet (Elise Karlsson) Sen tar vi Berlin (Moa-Lina Croall)

    2009: Fru Freud och jag – en historia om begär (Anna Lytsy) Undersökningen, eller when I woke up this morning I felt so gay (Kristina Hultman) I en familj finns inga fiender (Viktoria Myrén) Nattfjäril (Jessica Kolterjahn)

    2010: Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats (Eli Levén) Lift (Hanna Wikman) Ung, bög och jävligt kär (Johannes Sandreyo) Eldar och is (Birgitta Stenberg)

    2011: Isak & Billy (Kristoffer Folkhammar) Maskerad (Andrés Stoopendaal) Regn och åska (Håkan Lindquist)

    Print Friendly

    En kommentar till “Det nya millenniets litteraturboom”

    1. [...] Tack till modellerna Henrik och Christoffer som gjorde plåtningen lättsam och rolig. Reportaget och bilden hittar du här [...]

    Kommentera