Kom ut!

Bild Maria Loohufvud

Kom Ut dyker in i språkvårdsdjungeln och tar reda på det slutgiltiga svaret: om du vill skriva korrekt – använd gemener.

Text Hedvig Nathorst Böös

DET HÄR KÄNNS LITE JOBBIGT ATT LÄSA ELLER HUR? LITE PÅTRÄNGANDE RENT AV? Versaler är perfekta om man vill förmedla en känsla av rättshaveri och gapighet. Annars är de mest irriterande och i vägen för textens innehåll. Man ser liksom inte skogen för alla STORA BOKSTÄVER. Det finns dock tillfällen när versaler fyller en funktion, som i namn (om man inte vill känna sig som bell hooks*) eller i början på ny mening (om man inte vill känna sig som en chattande tonåring). Andra tillfällen då det ibland kan vara på sin plats med versaler är när man använder sig av en förkortning.

Googlar man på hbt upptäcker man snart att gemener och versaler blandas friskt. I Göteborg bjuder man in till »HBT-festival« medan Malmös regnbågsfestival riktar sig till »hbt-personer«. Dagens Nyheter skriver både om att självmordstankar är en del av »HBT-vardagen« och att Feministiskt Intitiativ är det »hbt-vänligaste« partiet. Också Ungdomsstyrelsen verkar ha svårt att bestämma sig och lovar »över sex miljoner till Hbt-organisationer«.

Så hur ska det egentligen vara? HBT, hbt eller kanske rent av Hbt?

Carl Strömbäck som studerar till språkkonsult berättar att nya förkortningar bör skrivas med versaler.

– Anledningen är att man ska förstå att det är en förkortning och inte ett helt ord eller resultatet av att författaren sluntit på tangentbordet, säger Carl Strömbäck. Att använda versaler blir ett sätt att markera för läsaren att bokstäverna ska läsas ut en och en. Även i namn, som FN eller EU, ska man använda versaler.

Det spelar ingen roll om orden som förkortningen består av inleds med gemener eller versaler, vid namn och nya förkortningar används ändå versaler genomgående. Statens pensionsverk blir alltså SPV och inte Spv eller spv.

– Men, fortsätter Carl Strömbäck, när en förkortning kan anses vara etablerad bör man istället välja att skriva med gemener för att göra texten mer lättläst. Vi skriver ju till exempel ord som sms, cd och tv med gemener.

Frågan är då: kan termen hbt anses vara så pass etablerad att det är dags att ge upp versalerna? Jan Svanlund är docent i nordiska språk och författare till boken Lexikal etablering – En korpusundersökning av hur nya sammansättningar konventionaliseras och får sin betydelse, och han har intresserat sig just för hur termer och ord etableras. Han menar att etablering är ett komplicerat begrepp.

– Ett kriterium för huruvida en term är etablerad eller ej är användningsfrekvensen, om begreppet förekommer ofta i dagstidningar, radio och så vidare. Ett annat kriterium är om ordet är välbekant, helt enkelt om människor känner till det eller inte. Det enda sättet att ta reda på detta är att fråga människor och det tar tid och görs inte så ofta. Egentligen är det ifall ordet är välbekant som bör avgöra om en term är etablerad eller inte. Ett ord kan ju användas väldigt sällan, därför att det berör ett smalt ämne, men ändå vara välbekant. Jan Svanlund menar dock, att förkortningen hbt måste anses vara etablerad.

– Jag skulle tro att den både är frekvent och välkänd. Däremot är det nog väldigt olika hur välkänd den är mellan olika grupper av människor. Därför skulle jag rekommendera att man förklarar förkortningen, åtminstone i en text som vänder sig till en bred allmänhet.

Enligt Jan Svanlund bör alltså hbt skrivas med gemener. Han får stöd av Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan, som låter hälsa i ett mejl att hbt i första hand ska skrivas gement.

Att hbt ändå så ofta skrivs med versaler menar Jan Svanlund kan ha att göra med att förkortningen bara innehåller konsonanter.

– Förkortningar som hiv och aids uttalar vi som hela ord och då kan det vara så att processen att börja skriva dem med gemener går snabbare. Förkortningen hbt är däremot, svår att läsa ut som ett ord.

Svårläst eller ej, att hbt ska skrivas just så verkar det inte råda något tvivel om. Att välja gemener kan kanske till och med ses som en politisk handling – ett sätt att visa att hbt-begreppet är etablerat och här för att stanna.

* bell hooks är en lesbisk, feministisk författare från USA, som valt att stava sitt namn just så, med enbart gemener, precis som den svenska rockgruppen bob hund.

FAKTA
- hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
- Förkortningen hbt myntades av tidningen Kom Uts dåvarande chefredaktör Greger Eman, år 2000. Syftet var att hitta en term, motsvarande engelskans LGBT (lesbian, gay, bisexual, transgender), som är mer språkligt lätthanterlig än att varje gång behöva räkna upp »homosexuella, bisexuella och transpersoner«.
- Regeln om att skriva med gemener gäller även när man skriver varianter som hbtq (q:et står för queer) eller hbtqi (i:et står för intergender), och andra framtida utvecklingar, som utgår från hbt. T.ex. hbtx, hbtp(r) eller hbtwww.
- Termen etablerades rekordsnabbt, delvis tack vare att RFSL genast plockade upp den och började använda den utåt.
- Idag är hbt-förkortningen väl etablerad i fl era sfärer: den egna rörelsen, politiken, kanslisvenskan etc.